Ett förlorat slag men en vunnen termos
Jag har en favorittermos. Jo, den håller värmen bra och läcker bara vid handhavandefel men det är inte därför jag gillar den så mycket. Den är en gåva från en kund, vars uppdrag jag inte lyckades lösa.
Ett av mina första jobb som relativt nyutexaminerad beteendevetare var som rekryteringskonsult på en liten rekryteringsbyrå. Jag hade en dansk kund som sökte rätt person för att driva en svensk agentur för produktportföljen. Det var en svår roll att söka och pressen blev inte mindre av att jag visste att en konkurrent arbetade med samma uppdrag. Efter en gedigen process så var jag nöjd att presentera en kompetent och motiverad slutkandidat och kunden tyckte kandidaten var stark. Dessvärre (för mig) blev kunden ännu lite nöjdare med konkurrentens kandidat och vi förlorade affären.
Men så stod han där nästa dag, utan bokat möte, i receptionen och frågade efter mig. Kunden. Med en termos i handen. Med ett varmt handslag berättade han att även om konkurrentens kandidat var bättre än vår så hade han uppskattat min insats som rekryteringskonsult mer. Vår process, vår löpande kommunikation och vårt samarbete hade fungerat bättre och som ett litet tack ville han ge mig termosen. En vanlig silverfärgad termos med en diskret företagslogga.
Eftersom vi är en frilufsande familj så har termosen följt oss på många utflykter och varje gång den används så värms jag inombords av den enkla men fina gesten och återkopplingen. Barnen har antytt att jag berättar historien om den förlorade affären lika ofta som vi dricker varm blåbärssoppa och det finns risk för att det stämmer. Termosen representerar något som är viktigt hos mig och som bara blivit tydligare med åren; vägen till målet är för mig viktigare än själva måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen är inte oviktig, men mitt fokus ligger på vägen som tar oss dit och det har ofta varit framgångsrikt, åtminstone för resultat som ska vara över tid. HR och ledarskap handlar i hög utsträckning om det. Rätt fokus på människornas väg mot målen kommer att leda till de resultat vi eftersöker.
Det här funderar jag på under jullovets sista skridskoutflykt. Ett förlorat slag, men en vunnen termos. Värmande på mer än ett sätt fortfarande 15 år senare.
Nu ser jag fram emot 2018 som konsult i eget företag med många roliga, spännande, tillitsfulla och inte minst utvecklande samarbeten.
Men, bara så ni vet – en bra termos har jag redan.
Fin och tänkvärd historia!
Tack Niclas! Även för korrekturen:)